Norrkoping 1931: Ett foremal-Fyra stilar

Vad hande egentligen i Norrkoping 1931? Varfor ar detta artal och denna stad viktiga inom konstens varld?

Hur osannolikt det an verkar sa finns det en historia angaende ett storslaget mote mellan fyra konstnarer ar 1931 i Norrkoping. Dessa konstnarer var inte vilka konstnarer som helst. De stod alla for olika konststilar och kom fran olika delar, stader runtom Europa. Den forste var den spanske malaren, tecknaren och skulptoren Pablo Picasso (da 49 ar). Den andre var den rysk-franske malaren (stained glass) Marc Chagall (da 43 ar). Den tredje var den spanske malaren, tecknaren, fotografen, skulptoren och forfattaren Salvador Dalí (da 26 ar). Och den fjarde och sista var den ryske malaren Wassily Kandinsky (da 64 ar). De representerade var och en stilarna Kubism, Expressionism, Surrealism samt Abstrakt konst och ska ha träffats i denna stad under denna tidpunkt för att måla av ett och samma föremål, byggnaden "Strykjarnet" ur olika aspekter... Hur motet egentligen gick till i detalj far vi nog lamna at fantasin.

Med denna bakgrund som inledning har jag alltsa presenterat de fyra stilar som detta kapitel i vara studier handlar om. Efter en narmare titt bestamde jag mig for att beratta om tva av dem, de som kom att inspirera mina malningar. Kubismen samt Surrealismen.

Kubismen, som kommer fran franskans cubisme, var den forsta abstrakta konststilen uder 1900-talet. Sitt namn fick den fran konstkritikern Louis Vauxcelles 1908 fran Matisse's yttrande angaende "Braques små kuber". Stilens huvudperiod räknas från 1907 till 1914, och upphovsmännen var Pablo Picasso och George Braques. Denna konstriktning kom framst att definieras av Guillaume Apollinaire.
Olika periodindelningar av kubismen finns; de vanligaste ar "analytisk", "hermetisk" och "syntetisk".

De första verkligt kubistiska verken är de, där föremål, landskap och människor framställs som flersidiga (mångfacetterade), hårda kroppar. Cézanne's senare verk fungerade som en katalysator för detta maleri och blev genom en viktig utställning av hans verk efter hans död 1906 en stor inspiration for andra kubister. Hans råd till Émile Bernard var att behandla naturen med hjälp av "cylindern, cirkeln och konen" - vilket blev ledorden för kubistiska experiment.

Braque och Picasso övergick efter detta till en mer tvådimensionell abstrakt form, där själva det övergripande monstret fick större betydelse, och där motivet helt eller delvis är omöjligt att urskilja, s.k. hermetisk kubism. Dock vill vissa kalla denna fas för "analytisk", da Picasso och Braque tycks analysera, sönderdela motivet i små geometriska former, ibland till oigenkännlighet. Fargen var i det har fallet inte lika viktig; oftast anvande de sig av monokroma sadana i grå, blå, bruna och vita toner. I kubismens sista fas, den syntetiska, atervande fargen och man borjade kombinera abstrakta former med verkliga material.

Kubismen paverkade futurismen i Italien, vorticismen i England och expressionismen i Tyskland samt var också en viktig föregångare till andra rörelser som strävade efter en abstrakt konst. I Paris utvecklades kubismen längs två huvudlinjer, dels mot en dekorativ stil där föremålen behandlades geometriskt men förblev igenkännbara, dels mot en högre grad av abstraktion. Efter 1905 ersatte ersattes kubismen av fauvismen som den ledande rörelsen i Paris.

Kubismen hade ocksa ett fortsatt inflytande på 1900-talets konst. Kubistiska idéer och tekniker har fortsatt att användas fram till idag, i synnerhet collaget som uppfanns under den syntetiska perioden.

Kvinna & Man. Gjord 4 april 2010.

Surrealism är en riktning inom modernistisk konst, litteratur och filosofi som uppstod i Frankrike på 1920-talet och spred sig snabbt över västvärlden. Stilen i sig beskrivs lättast som "Drömbilder" och utmarker sig genom var inbillningsformaga. Som forhallningssatt letar sig surrealismen bort fran fornuftet och in till det undermedvetna. Det handlar om poetiska tolkningar av varlden i form av gatfulla och ibland rentav otacka tolkningar. Kollektivt skapande, kollageteknik och enkäter var vanliga.

I 1920-talets intellektuella kretsar i Paris fanns en grupp författare som ville införa en nyandning i litteraturen. De motsade sig allt vad rationell tankeverksamhet var och stravade efter att den inre tanken skulle släppas fram. För att radera förnuftet uppfanns den automatiska skriften, som gick ut på foljande; i samma stund som tankar uppkom i huvudet skulle man skriva ner dem så fort att medvetandet inte hann med att tolka och styra dem. På grund av texter med ren nonsens som resultat kallade de den nya rörelsen för Dadaism.

Tiden gar. Gjord 18 april 2010.

Den litterära rörelsen spred sig darefter till bildkonsten i form av ett flertal metoder för att fa de ocensurerade tankarna på papper. T.ex. utgick man från slumpmässiga bilder och som borstades fram från olika underlag eller sand som hälldes över ett papper med klisteryta etc. Bristen på logik som i drömmens värld är ett vanligt hjalpmedel i surrealistisk konst, sasom överraskningseffekter och poetiska stämningar och inslag.

De flesta surrealister har varit politiskt engagerade. Likt dadaismen uppkom den ur känslan av den västerländska kulturens bankrutt efter Första världskriget. Det var namligen så att surrealisterna betonade fantasins frihet, vilket krockade med det naturalistiska/socialrealistiska idealet. Surrealisternas intresse för ockultism och exotism uppfattades som flummigt.

Konstnaren hade tagit sig förbi logiken för att låta undermedvetna kombinationer av ting forenas. När man inte langre lyssnar till fornuftet släpper t.ex. de spärrar som fått ett agg att vara mindre än solen. Istället kan kopplingen mellan en grön varmkorv och en gigantisk kam vara nödvändig, just p.g.a. avsaknaden av logik. Ett surrealistiskt konstverk ar helt enkelt som en vrickad, ologisk och absurd framställning av verkligheten. Att låta slumpen inverka på skapandet var avgorande. Surrealismen är en urban rörelse snarare än en naturromantisk. Stadsvandringar med slumpvis upphittade föremål var vanligare än natursvärmeri. Dar fanns också ett tydligt inslag av primitivism.

Från att ha varit en kontroversiell rörelse kantad av skandaler blev surrealismen alltmer fin i kanten. Den har haft ett avsevärt inflytande på reklamspråket, Beatles och Monty Python. Efter det andra världskriget stod surrealismen som rörelse tillbaka för andra konstnärliga strömningar. Den senare tidens surrealism utmärks av bildskepsis.

Tack ska ni ha, detta gjorde jag val bra.

Kramar fran Malin :)