Fasters Ogonstenar pa Langkawi

Hej!

Detta har varit mitt specialomrade och egna projekt under nastan en manads tid. Amnet handlar om barnen i vardagen pa Langkawi. Uppdatering tillkommer nar orken finns....

Vi ses snart i Svearike!! :)

//Malin

En annan natur & miljo

Malayblomma. Gjord 27 april 2010.

Hej!

Det enda jag tanker gora denna gang ar att presentera mina tva experiment som skulle inspireras av natur, miljo och arstid.

Bild nummer ett forestaller en vanlig malaysisk blomma och bild nummer tva har inspiration fran on Tuba (den enda bebodda on, forutom Huvudon) som tillhor Langkawis ovarld.

Hade, som du ser, ett litet problemo med layouten pa den andra bilden... Far forsoka fixa det senare

Se och Njut!!!

//Malin

Tuba island. Gjord 28 april 2010.

Norrkoping 1931: Ett foremal-Fyra stilar

Vad hande egentligen i Norrkoping 1931? Varfor ar detta artal och denna stad viktiga inom konstens varld?

Hur osannolikt det an verkar sa finns det en historia angaende ett storslaget mote mellan fyra konstnarer ar 1931 i Norrkoping. Dessa konstnarer var inte vilka konstnarer som helst. De stod alla for olika konststilar och kom fran olika delar, stader runtom Europa. Den forste var den spanske malaren, tecknaren och skulptoren Pablo Picasso (da 49 ar). Den andre var den rysk-franske malaren (stained glass) Marc Chagall (da 43 ar). Den tredje var den spanske malaren, tecknaren, fotografen, skulptoren och forfattaren Salvador Dalí (da 26 ar). Och den fjarde och sista var den ryske malaren Wassily Kandinsky (da 64 ar). De representerade var och en stilarna Kubism, Expressionism, Surrealism samt Abstrakt konst och ska ha träffats i denna stad under denna tidpunkt för att måla av ett och samma föremål, byggnaden "Strykjarnet" ur olika aspekter... Hur motet egentligen gick till i detalj far vi nog lamna at fantasin.

Med denna bakgrund som inledning har jag alltsa presenterat de fyra stilar som detta kapitel i vara studier handlar om. Efter en narmare titt bestamde jag mig for att beratta om tva av dem, de som kom att inspirera mina malningar. Kubismen samt Surrealismen.

Kubismen, som kommer fran franskans cubisme, var den forsta abstrakta konststilen uder 1900-talet. Sitt namn fick den fran konstkritikern Louis Vauxcelles 1908 fran Matisse's yttrande angaende "Braques små kuber". Stilens huvudperiod räknas från 1907 till 1914, och upphovsmännen var Pablo Picasso och George Braques. Denna konstriktning kom framst att definieras av Guillaume Apollinaire.
Olika periodindelningar av kubismen finns; de vanligaste ar "analytisk", "hermetisk" och "syntetisk".

De första verkligt kubistiska verken är de, där föremål, landskap och människor framställs som flersidiga (mångfacetterade), hårda kroppar. Cézanne's senare verk fungerade som en katalysator för detta maleri och blev genom en viktig utställning av hans verk efter hans död 1906 en stor inspiration for andra kubister. Hans råd till Émile Bernard var att behandla naturen med hjälp av "cylindern, cirkeln och konen" - vilket blev ledorden för kubistiska experiment.

Braque och Picasso övergick efter detta till en mer tvådimensionell abstrakt form, där själva det övergripande monstret fick större betydelse, och där motivet helt eller delvis är omöjligt att urskilja, s.k. hermetisk kubism. Dock vill vissa kalla denna fas för "analytisk", da Picasso och Braque tycks analysera, sönderdela motivet i små geometriska former, ibland till oigenkännlighet. Fargen var i det har fallet inte lika viktig; oftast anvande de sig av monokroma sadana i grå, blå, bruna och vita toner. I kubismens sista fas, den syntetiska, atervande fargen och man borjade kombinera abstrakta former med verkliga material.

Kubismen paverkade futurismen i Italien, vorticismen i England och expressionismen i Tyskland samt var också en viktig föregångare till andra rörelser som strävade efter en abstrakt konst. I Paris utvecklades kubismen längs två huvudlinjer, dels mot en dekorativ stil där föremålen behandlades geometriskt men förblev igenkännbara, dels mot en högre grad av abstraktion. Efter 1905 ersatte ersattes kubismen av fauvismen som den ledande rörelsen i Paris.

Kubismen hade ocksa ett fortsatt inflytande på 1900-talets konst. Kubistiska idéer och tekniker har fortsatt att användas fram till idag, i synnerhet collaget som uppfanns under den syntetiska perioden.

Kvinna & Man. Gjord 4 april 2010.

Surrealism är en riktning inom modernistisk konst, litteratur och filosofi som uppstod i Frankrike på 1920-talet och spred sig snabbt över västvärlden. Stilen i sig beskrivs lättast som "Drömbilder" och utmarker sig genom var inbillningsformaga. Som forhallningssatt letar sig surrealismen bort fran fornuftet och in till det undermedvetna. Det handlar om poetiska tolkningar av varlden i form av gatfulla och ibland rentav otacka tolkningar. Kollektivt skapande, kollageteknik och enkäter var vanliga.

I 1920-talets intellektuella kretsar i Paris fanns en grupp författare som ville införa en nyandning i litteraturen. De motsade sig allt vad rationell tankeverksamhet var och stravade efter att den inre tanken skulle släppas fram. För att radera förnuftet uppfanns den automatiska skriften, som gick ut på foljande; i samma stund som tankar uppkom i huvudet skulle man skriva ner dem så fort att medvetandet inte hann med att tolka och styra dem. På grund av texter med ren nonsens som resultat kallade de den nya rörelsen för Dadaism.

Tiden gar. Gjord 18 april 2010.

Den litterära rörelsen spred sig darefter till bildkonsten i form av ett flertal metoder för att fa de ocensurerade tankarna på papper. T.ex. utgick man från slumpmässiga bilder och som borstades fram från olika underlag eller sand som hälldes över ett papper med klisteryta etc. Bristen på logik som i drömmens värld är ett vanligt hjalpmedel i surrealistisk konst, sasom överraskningseffekter och poetiska stämningar och inslag.

De flesta surrealister har varit politiskt engagerade. Likt dadaismen uppkom den ur känslan av den västerländska kulturens bankrutt efter Första världskriget. Det var namligen så att surrealisterna betonade fantasins frihet, vilket krockade med det naturalistiska/socialrealistiska idealet. Surrealisternas intresse för ockultism och exotism uppfattades som flummigt.

Konstnaren hade tagit sig förbi logiken för att låta undermedvetna kombinationer av ting forenas. När man inte langre lyssnar till fornuftet släpper t.ex. de spärrar som fått ett agg att vara mindre än solen. Istället kan kopplingen mellan en grön varmkorv och en gigantisk kam vara nödvändig, just p.g.a. avsaknaden av logik. Ett surrealistiskt konstverk ar helt enkelt som en vrickad, ologisk och absurd framställning av verkligheten. Att låta slumpen inverka på skapandet var avgorande. Surrealismen är en urban rörelse snarare än en naturromantisk. Stadsvandringar med slumpvis upphittade föremål var vanligare än natursvärmeri. Dar fanns också ett tydligt inslag av primitivism.

Från att ha varit en kontroversiell rörelse kantad av skandaler blev surrealismen alltmer fin i kanten. Den har haft ett avsevärt inflytande på reklamspråket, Beatles och Monty Python. Efter det andra världskriget stod surrealismen som rörelse tillbaka för andra konstnärliga strömningar. Den senare tidens surrealism utmärks av bildskepsis.

Tack ska ni ha, detta gjorde jag val bra.

Kramar fran Malin :)

En "liten" inspirationskalla

Hej hopp!

Jag har fatt en san valdig skaparglod pa sista tiden, vilket har resulterat i en extra malning. Den forestaller en av smattingarna i min malaysiska familj. Blott ett ar, dock sa full av varme. Jag kommer sannerligen att sakna denna lilla parla i framtiden.

Liten flicka, stor aptit. Gjord 30 mars 2009.

Hej sa lange!!

//Malin

Asiatisk konst

Tjohooo!

Under mars manad har vi pa Prisma studerat asiatisk konst. Jag sjalv inriktade mig pa Kina, dvs. buddhistisk konst, kinesiskt landskapsmaleri samt kalligrafi.

Asiatisk historia och kultur ar rik och komplex. Asien bestar av manga lander med olika fargrika samhallen, kulturer och religioner, vilket ocksa farger av sig pa konsten. Det blir en mangfald som gor det svart att definiera en specifik asiatisk konststil.

Buddhistisk skulptur,
Elefantguden.
Gjord 26 mars 2010.

En enande faktor inom dena asiatiska konsten ar anda religionernas inflytande, bade varldsliga t.ex. Buddhism, Hinduism, Islam och Kristendom, men ocksa mindre sadana. Jag har valt att fordjupa mig i landet Kina eftersom jag starkt beundrar den kinesiska konstens landskapsskildringar inom maleri, kaligrafi och det kinesiska bildspraket samt Buddhismen som religion och de harmoniska stildragen som visar sig i den kinesiska konsten i sin helhet.

I den kinesiska konsten har den kinesiska bildskriften (tecknen) haft en enormt stor betydelse för kalligrafin och måleriet som i sin tur har styrt utvecklingen inom keramik, arkitektur samt konsthantverk. De kinesiska konstnarernas uttryck har i landskapsmaleriet kombinerats med luftperspektiv; endast i den buddhistiska konsten har människokroppen haft en framträdande roll.
Kinesisk konst har varierat genom dess antika historia. Den delas in i epoker efter Kinas regerande dynastier och har saledes andrats i takt med dessa. Olika former av konst har ocksa blivit influerade av stora filosofer, larare, religiosa figurer samt till och med politiska ledare. Kort och gott kan begreppet kinesisk konst delas in i foljande kategorier: forfinad konst (utvecklat framst for estetik och/eller koncept snarare an anvandbarhet), folklig konst (ar till skillnad fran foregaende anvandbar och dekorativ istallet for rent estetisk) och performance arts.

Buddhistisk konst har sitt ursprung ur den indiska kontinenten samt Siddhartha Gautama's historiska liv (400-500 f.Kr.). Darefter spreds och utvecklades Buddhismen och dess konst, da den kom i kontakt med andra lander och kulturer runtom i Asien och varlden. Konsten foljde de religiost troende allt eftersom de utvandrade fran sitt hemland, den s.k. Dharman (hinduismens och buddhismens tro pa plikt och rattskaffens vag genom livet) spreds och formades i varje nytt land. I Indien blomstrade och t.o.m. influerade buddhistisk konst utvecklingen av hinduisk konst, fram till dess att buddhismen sa gott som forsvann i Indien kring 900-talet pa grund av den vitala spridningen av Islam vid sidan av Hinduismen.
Religionen utvecklades forst norrut genom Centralasien till Kina, Korea och Japan och in i ostra/sydostra Asien for att forma en nordlig samt en sydlig typ av buddhism. Detta skedde med hjalp av Silk road, ett natverk av utbytesrutter mellan olika lander och platser i Asien, som startade kring ar 0. I samband med detta influerades konsten av manga olika kulturer.
Kring ar 100 e.Kr. gjordes stora anstrangningar genom missionara handlingar da ett stort antal centralasiatiska buddhistmunkar sandes runtom Kina, med hjalp av Silk road. Buddhismen kom till Kina kring det forsta arhundradet e.Kr. och introducerade da nya konsttyper i landet, sarskilt inom skulptur. Pa sa satt inforlivades starka kinesiska karaktarsdrag till den buddhistiska konsten.

Kalligrafi kommer fran grekiskans kallos (skonhet) och graphos (skriva). Detta ar alltsa konsten att skriva vackert eller skrivandet som konst.
Inom kinesisk, koreansk, vietnamesisk och japansk konst har kalligrafin (shufa, pa kinesiska) under en valdigt lang tid haft en stark stallning. I Kina har man sysselsatt sig med detta alltsedan man borjade med mjuka penslar under Handynastin for ca. 2000 ar sedan. I detta kulturomrade avses vanligtvis penselskrift, aven fast man idag ocksa kan inkludera "kalligrafi med penna".
I det gamla Kina var kalligrafin ett av en lard persons fyra masten. Konsten har an idag en mycket hog status.
Pa kinesiska raknar man pensel, black, papper och rivsten tillsammans som studerkammarens fyra skatter(wenfangsibao).

I over tusen ar, sedan Tangdynastin, har kinesiska landskapsmalningar tolkats som bade naturens intima uttryck och som ett satt att formedla djupa kanslor. Om man oversatter de kinesiska tecknen for ordet landskap far man "berg och vatten". Nastan alla kinesiska malningar inkluderar just berg och vatten, oftast i form av en flod. Bergen representerar ett langt liv och vatten lyckans hav. I enhetlig harmoni symboliserar alltsa dessa ett langt och lyckligt liv.
Landskapsmalningar har traditionellt sett varit Kinas favorit bland kinesiska malningar, eftersom de visar naturens poesi. Det ar "naturens natur" som konstnaren forsoker avsloja med denna typ av malning. En sammansattning av flera av naturens element inbjuder till att dromma sig bort i fantasin som landskapet har att erbjuda.
De flesta landskapsmalningarna visar dimma eller moln, som symboliserar lycka och framgang samt anses ha sitt ursprung i unionen av de tva huvudsakliga principerna, yin och yang. Moln och regn kan ocksa hanvisa till sexuell sammanslutning, dar molnen ar en blandning av det manliga och kvinnliga, himmelen och jorden, dar regnet ar unionens klimax. Detta hanvisar till en gammal kinesisk kreationsberattelse dar himmelen, den store fadern och jorden, den store modern ar tankta som ett ihopsatt par forlovade i evigt samlag.
For taoisterna representerade de kinesiska landskapsmalningarna det eviga Tao, den ultimata verkligheten som genomsyrar allt liv. Det ar ocksa i dessa malningar som den overvaldigande upplevelsen av det enhetliga i natur och sjal kan inses. I gamla tider var berg speciella objekt for vordnad som var tankt att forsakra kosmisk ordning och bestandighet. Pa fullaste allvar ansags varje berg ha sin egen bergsgud.

Da avslutar jag detta med det malaysiska uttrycket Jumpa Lagi! (Vi ses igen!)

// Malin




Kinesisk landskapsmalning,
Berg och vatten.
Gjord 26 mars 2010.

Afrikansk konst

Familj. Gjord 28 februari 2009.

Traditionell mask. Gjord 26 februari 2009

Hej & halla!

Jag kande for att borja detta inlagg med mina bilder forestallande det som vi pa Prisma har sysselsatt oss med under de senaste 3 veckorna: Afrikansk konst.

Afrikansk konst ar som namnet antyder, olika typer av konst som produceras i Afrika. Begreppet avser framforallt konst, i form av skulptur, som tillverkas i Centralafrika.
I Afrika finns tiotusentals olika folkgrupper. Alla har religiosa, kulturella samt sociala internationella overenskommelser som ar tydligt avgransade fran sina grannars. Afrika raknas darfor inte som ett enhetligt kulturomrade och den konst som skapas kan ej heller benamnas som en enhetligt kulturyttring.
Dock uppvisar manga av dessa kulturer stora likheter och for att kunna fa nagon form av overblick av den afrikanska konsten kan man t.ex. koncentrera sig pa de folkgrupper som bildat nagon slags kulturcentra, dvs. kulturomraden som starkt paverkat konsten i angransande omraden. Dessa kulturcentra ar totalt ett tjugotal.
Faktum ar att det faktiskt finns ett fatal enande konstnarliga teman angaende den visuella afrikanska “kulturen” i sin helhet.
Manniskofiguren: Manniskans figur har alltid varit det primara amnet inom afrikansk konst I de flesta kulturer, vilket har influerat vissa europeiska traditioner. Detta syns tydligast i uppbyggnaden av manniskokroppen. Manniskokroppen kan symbolisera de levande eller doda, ledare, dansoser, trumslagare, jagare, framstallning av en gud eller en blandning mellan manniska och djur.
Synlig abstraktion: Afrikanska konstverk tenderar att betona visuell abstraktion. Detta beror pa att manga afrikanska konstverk generaliserar stilistiska normer. Forntida egyptisk konst, aven sett som naturalistiskt avbildande, anvander valdigt abstrakta och administrativa rattesnoren. Detta speciellt inom malning, dar anvandningen av olika farger for att representera en avbildad individs kvaliteter och karaktarsdrag.
Skulptur: Afrikanska konstnarer har ocksa en tendens att betona 3-dimensionella konstverk framfor 2-dimensionella. Till och med manga afrikanska malningar och dukkonst var meningen att upplevas ur ett 3-dimensionellt perspektiv. Husmalningar ar ofta sedda som en kontinuerlig design som sveper runtom huset ocg tvingar askadaren att ga omkring verket for att uppleva det fullt ut. Dekorerade klader bars som dekorativa eller ceremoniella plagg och forvandlar bararen till en levande skulptur
Performance art: En utvidgning av den traditionella afrikanska konstens filosofi och 3-dimensionalitet ar ett faktum som lett till att mycket av det ar hantverkeri for anvandning inom upptradande kontexter. T.ex. ar masker och kostymer ofta anvanda inom kommunala, ceremoniella kontexter, dar de ar "dansade". De flesta afrikanska samhallen ar namngivna efter deras masker, men detta namn inforlivar inte bara skulpturen, utan aven meningen med masken, den tillhorande dansen och andarna som finns daribland.
Icke-linjar gradering: Ofta der en liten del av afrikansk design liknande ut i forhallande till en storre del. Detta kom, av Senegals forste president, Louis Senghor, att kallas for "dynamisk symmetri". William Fagg, en brittisk konsthistoriker, jamforde deta med den logaritmiska kartlaggningen av naturlig tillvaxt, gjors av biologisten D'Arcy Thompson. Pa senare tid har det beskrivits i termer inom fractal geometri.
Skulptur som konstform dominerar i framforallt Vastafrika (Mali, Guinea, Elfenbenskusten, Benin, Sierra Leone, Ghana och Nigeria) och Centralafrika (Kamerun, Gabon, Zaire och Angola). I nordafrika dominerar i forsta hand en konst som har sitt ursprung i den islamiska konsten. Manga av de nomadiserade folken dar har inte alls producerat sarskilt mycket konst. I Ost- och Sydafrika dominerar andra konstformer.
Den afrikanska skulpturen har en central roll inom den afrikanska kulten och det ar antagligen sa gott som omojligt att forsta sig pa dessa skulpturer utan en grundlig kannedom om Afrikas religioner och riter.

Tack & hej, allt for mej!

// Malin

Samtidskonst

Postmalerisk abstraktion.
Gjord 6 februari 2010.


Samtidskonst ar konst som gors i var samtid, raknat fran sent 1960-tal fram till och med 2000-talets konst. Begreppet kan ersattas med uttrycket Postmodern konst och kan ocksa forklaras som konst som medvetet star utanfor eller emot Modernismens grunder.
Allt sedan slutet av 1960-talet har konsten internationaliserats mer och mer. Ismerna och deras karaktaristiska drag har fatt ta ett steg tillbaka for att ge plats at det personliga och privata, at alltmer fria och granslosa tankar. Ny teknik, nya medier och till viss del nya "sammanhang" har bidragit till att konsten pa manga satt har kommit allt narmre och utvecklats i takt med resten av samhallet.
Vissa konstnarliga omraden forknippas mer an andra med begreppet i fraga, som t.ex. Digital konst (Gors med hjalp av dator, grafisk design, t.ex. 3D- & pixelgrafik), Gatukonst (Obestalld konst i stadsmiljo, var och en ansvarar for den), Graffiti (Ofta olovlig applikation pa offentlig plats, dock med stilistisk ambition, ej klotter), Happening (Oforberedd(a) handelse(r), ibland med syfte att lata askadarna sjalva delta), Installationskonst (Konstverk som forhaller sig till rummet, hor ej till nagon klassisk konstgren), Konceptkonst (Konst dar sjalva iden ar viktigare an traditionella estetiska/materialla overvaganden), Minimalism (Konst befriat fran subjektivt uttryck, begransade medel) samt Postmalerisk abstraktion (Fristaende & formellt felfri konst, ej subjektivt uttryck).
Jag valde att fordjupa mig inom de tva sistnamnda konststilarna, Postmalerisk abstraktion och Minimalism. Anledningen till att jag har valt just dem var for att kunna forsta dem battre och lara mig nagot nytt om nagot frammande.

Den forsta farglada bilden ar postmalerisk abstraktion, med inspiration taget fran konstnaren Frank stellas fargtryck pa shaped canvas (malarduk som inte ar rak och rektangular).

Den andra svartvita bilden ar minimalistisk och har inspirerats av konstnaren Robert Morris svartvita foton pa konstellationer av manniskor och industriella material.

... Hej forresten!


Det har var allt ...
... men Vi mots snart igen!!

// Malin :)

Minimalism.

Gjord 2 februari 2010.